Hur vet jag om en skola är bra?
Det bästa sättet att bedöma om en skola är något för dig är att ta kontakt med skolan, göra ett besök och tala med elever och lärare för att känna in atmosfären. Som hjälp för din bedömning kan du gå in på www.utbildningsinfo.se där du kan läsa skolans kvalitetsredovisning och skolinspektionens inspektionsrapport.
Där hittar du även siffror som antal lärare per 100 elever samt genomsnittliga
betygspoäng för det program och den skola du är intresserad av.

Vad är det för skillnad på kommunal och fristående gymnasieskola?
En kommunal gymnasieskola ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige. En fristående skola har en annan ägare än de skolor som drivs av kommun eller landsting. Fristående skolor är öppna för alla. Oavsett vilken profil eller inriktning den fristående skolan har följs i allmänhet Läroplanen för 94 samt de nationella
kursplanerna. Waldorf och IB-skolor (International Baccalaureate) följer en egen
läroplan och har egna kursplaner. Fristående skolor är riksrekryterande och fi nansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner.
Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter.

Kostar det något att gå på gymnasiet?
Nej! Men en del fristående gymnasieskolor tar ut en så kallad frivillig avgift. På en del program kan det förekomma depositionsavgifter för kläder och annan utrustning som behövs för undervisningen, det kan också fi nnas bestämmelser
för att du själv måste betala för sådana kläder. Det kan vara bra att kontrollera
i förväg vad som gäller för den skola du söker.

Vad gör jag om jag inte kommit in på något av de alternativ jag sökt?
Om dina betyg inte räcker för att du ska tas in på någon av de utbildningar du har sökt står du utan plats. Därför är det viktigt att du garderar dig med fl era alternativ och jämför dina betyg vid den preliminära intagningen som görs i mitten av maj. Ser det ut som om du inte kommer att komma in, gör ett omval och lägg till flera alternativ. som du vet att du kommer in på. Står du trots allt utan plats efter den slutgiltiga intagningen går det att göra ett sent omval där du söker eventuella lediga platser. De hittar du på www.gymnasieintagning.se Observera att du inte kan tas in på något utbildningsalternativ du inte har sökt.

Vad händer om jag ändrar mig?
Det går bra att göra ändringar eller lägga till nya studievägar i din ansökan fram till mitten av maj.

Vad avgör intagningen till gymnasiet?
Betygen avgör om du tas in. Betygspoängen baseras på dina 16 bästa betyg från slutbetyget i årskurs 9. Till vissa utbildningar, som till exempel Estetiska  pogrammet, har man även intagningsprov vid intagningen. Söker du en
utbildning utanför din hemkommun kan andra regler gälla. Vanligt är att du då blir mottagen i mån av plats, efter det att kommunens egna elever och elever som tillhör samverkansområdet har fått plats.

Kan jag påverka skolan?
Både skollagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen ger dig som elev rätt till infl ytande. Läroplanerna betonar också betydelsen av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Din  rätt till infl ytande och ansvar gäller både undervisningens
utformning och innehåll samt frågor som rör skolans arbetsmiljö. För dig som elev är det viktigt att se att ditt infl ytande kan ge resultat i frågor som rör din vardag. Det kan till exempel gälla antimobbningsarbetet i skolan, hur man sänker
ljudnivån i matsalen eller hur uppehållsrummen ska se ut. Ditt infl ytande som elev utövar du bäst  genom att delta i till exempel elevråd, skolkonferenser,
jämställdhetsgrupper och matråd.

Måste jag gå i gymnasiet?
Nej, gymnasieskolan är frivillig, men de allra flesta väljer att gå på gymnasiet.
Alla kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att erbjuda alla elever som avslutat grundskolan och särskolan en gymnasieutbildning till och med det år de fyller 19. Eftersom gymnasiet är frivilligt är det viktigt att tänka på att ditt eget ansvar för skolgången ökar.

Vem bestämmer över skolan?
Regering och riksdag anger mål och riktlinjer för skolan. Skolverket, myndigheten som styr över Sveriges skolor, ska se till att dessa mål och riktlinjer följs av kommunerna. Kommunerna i sin tur ansvarar för att utbildningen genomförs. I kommunerna fi nns en förvaltning, exempelvis en utbildningsförvaltning, som sätter upp mål för utvecklingen av kommunens gymnasieskolor. Rektorn på skolan beslutar tillsammans med lärare, elever och föräldrar hur man ska arbeta för att nå målen.