VALET
Måste jag bestämma mig nu för vad jag vill göra i framtiden?
– Nej, men det du måste fundera över är vilken inriktning du ska välja efter de intressen och förutsättningar du har just nu. Arbetsmarknaden förändras ständigt
och folk byter bransch när de är vuxna, men givetvis är det bra att komma så nära som möjligt ett riktigt val. Även om du vill göra något annat längre fram så kan du ändå ha nytta av den gymnasieutbildning du gått.
Vad händer om jag väljer fel?
– Det går alltid att lösa. Hamnar du på ett program som inte känns okej, prata med din SYV så snabbt som möjligt. Ju längre tid som går, desto svårare kan det vara att byta över om ämnena skiljer sig åt mellan det du läser och det du vill byta till. Kanske måste du vänta till nästa år. Så tänk noga igenom ditt första- och andrahandsval, var vaken och agera snabbt om det sedan känns fel.
Tänk om alla mina kompisar väljer en annan skola?
– Du ska absolut välja efter egna när det gäller skolgången, dina intressen är det viktigaste. Du kan ha kvar dina gamla kompisar ändå och hittar alltid nya på den
skola du börjar på, ni är säkert många i klassen som är i samma situation! Om du väljer ett program bara för att din kompis valt det är risken stor att du inte trivs. Så låt ditt val styras av vad DU är intresserad av.
ANTAGNINGEN
Vad är det som avgör om jag kommer in?
– Först och främst måste du ha godkänt betyg i grundämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. För yrkesprogrammen krävs godkänt i ytterligare fem valfria ämnen. För de högskoleförberedande programmen krävs i stället godkänt i ytterligare nio ämnen, som kan variera beroende på vilket program du vill gå. Om det finns fler sökande än antal platser går man efter ditt meritvärde, som baserar sig på dina 16 bästa betyg från slutbetyget i årskurs nio.
Vad händer om mina betyg inte räcker till?
– Har du inte godkänt betyg i grundämnena så kan du gå något av introduktionsprogrammen. Ett syfte med dina studier här kan vara att så snabbt som möjligt bli behörig till ett nationellt program.
ATT HITTA RÄTT
Hur vet jag om en skola håller hög kvalitet?
– Du kan gå in på till exempel www.gyantagningen.se eller www.gymnasiekvalitet.se och jämföra olika skolor. Här hittar du bland annat snitt av slutbetyg, andel högskolebehöriga och kan läsa om vad eleverna själva tycker om sin skola. Du kan också ta kontakt med skolorna själv och gå på Öppet hus.
Hur vet jag om en skola passar mig?
– Alla skolor marknadsför sig på nätet, med broschyrer och så vidare. Det viktiga är att verkligen läsa igenom och utgå från dig själv när du väljer. Vad vill du ha ut av gymnasiet? Vilka förutsättningar har du? Gå till din SYV och prata, eller ännu bättre -ring skolan själv och ställ frågor! De bästa ambassadörerna är eleverna själva, prata gärna med någon som gått där ett par år. Vilka alternativ har jag om jag inte vill gå i gymnasiet alls? – När grundskolan slutar har du ingen skolplikt längre. Men arbetsmarknaden frågar efter personer med gymnasial utbildning, så fundera över om det inte finns något alternativ som passar dig. Vissa ger dig till exempel möjlighet att ha praktik flera dagar i veckan enligt
överenskommelse.
VIKTIGA SKILLNADER
Vad är det för skillnad mellan en fristående och en kommunal skola? En kommunal gymnasieskola ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige. Det finns också så kallade fristående skolor. Dessa skolor har en annan huvudman, ägare, än de skolor som drivs av kommun eller landsting. Det finns också fristående gymnasiesärskolor.
Vilka är de största skillnaderna mellan yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen?
– Poängmässigt är det ingen skillnad, men på yrkesprogrammen ingår minst 15 veckors APL (arbetsplatsförlagt lärande = praktik). Det är fel att tro att yrkesprogrammen inte kan leda till vidare studier, du kan göra taktiska individuella val och på så sätt nå behörighet till högskolan.
DINA MÖJLIGHETER
Vilket inflytande har jag själv över skolan och utbildningen?
– När du kommer till gymnasiet har du stora möjligheter att göra egna val – du har inte mindre än 18 program och 60 inriktningar att välja mellan. Lägg sedan till alla
individuella val så kan du definitivt få in sådant du är intresserad av och har nytta av. På ett större plan när det gäller undervisningens utformning ger skollagstiftningen och arbetsmiljölagen rätt till elevinflytande genom till exempel elevråd, skolkonferenser och jämställdhetsgrupper.
Vart vänder jag mig om jag vill ha fler tips och råd?
– De olika gymnasieskolornas egna SYV är proffs på detaljerna kring den egna skolans program, så det kan vara bra att prata med dem redan innan ditt val. Det finns också mycket information på internet som kan hjälpa dig.
Källa: Magnus Danlid, yrkes- och studievägledare på Ludvigsborgsskolan i Västervik.
LÄS MER! Du hittar svar på vanliga frågor på till exempel www.gyantagningen.se, www.utbildningsinfo.se och www.skolverket.se
